Clas Svahn, Rickard Andersson och Carl-Anton Mattsson på Barken Konferens 2008
Här pekar Amanda på något som är av oerhört stor betydelse i alla föreningar: att de aktiva i styrelse och arbetsgrupper också har roligt och trivs tillsammans. Den sociala sidan av föreningslivet är inte minst viktig. UFO-Sverige har funnits sedan 1970 och många av de aktiva idag har varit med sedan mitten av 1970-talet. Det har blivit något av ett gammalt kompisgäng som inte bara träffas i ufosammanhang utan håller reda på varandras födelsedagar, semestrar tillsammans och allmänt månar om och ställer upp för varandra. Flera har uttryckt att de upplever UFO-Sverigegänget som en familj.
Eftersom jag själv till och från har varit aktiv i UFO-Sverige sedan 1970 upplever jag uforörelsen och UFO-Sverige som min "homebase". Det är den rörelse eller grupp jag känner mig mest hemma i. Trots att jag flera gånger under de gångna åren upplevt tveksamhet om rätta sättet att tackla ufoproblematiken är att bilda en riksorganisation så kan jag inte komma ifrån att UFO-Sverige är en trevlig organisation att tillhöra. Det är helt enkelt kul i UFO-Sverige.Jag tror mycket beror på att ufosverigefolk är en typ av människor jag gillar. De flesta är begåvade med, vad jag skulle vilja kalla, existentiell nyfikenhet. En drivkraft att försöka tackla tillvarons olösta gåtor. Och nyfikenheten är parad med sunt förnuft, öppenhet och humor. Om man så vill kan man kanske kalla det en romantisk läggning - en önskan att uppleva något utanför det vardagliga. Och att Amandas första intryck att det finns mycket glädje inom UFO-Sverige verkligen stämmer kan jag själv intyga.
Styrelsemöte med efterföljande kräftskiva 27 september 2008
