Tobias Lindgren och Ole Henningsen
Utställningsskärm från SUFOI
Ole har varit aktiv ufolog sedan 1950-talet och är sedan 1963 styrelseledamot i SUFOI. Ni kan läsa hans presentation på EuroUFO. Tobias och jag stuvade in allt i bilen för vidare färd till AFU:s C-arkiv där antalet lådor som skall packas upp bara växer. Men i morgon kommer Clas Svahn och Carl-Anton Mattsson till AFU för att hjälpa till med uppackning. Extra roligt att packa upp var en flaska rödvin som vi fick i gåva av Ole. Stort tack för hjälpen står det på lappen men det är vi som skall tacka Ole. Det får väl bli Tobias och jag som avnjuter rödvinet en kväll eftersom Anders inte är så förtjust i vin.
Den här typen av donationer gillar vi
De senaste dagarna har jag ägnat mycket tid åt att ordna och stuva om i våra lagerlokaler. I AFU har vi nu i olika lokaler tidningslager, boklager, kontorsmateriallager och ett lager för data- och teknikprylar. För att få ordning på det nyligen nedflyttade UFO-Sveriges boklager är jag tvungen att först få ordning på lagret med kontorsmaterial. Därefter skall material sorteras mellan respektive lokaler. Men när allt är klart blir det mera lättarbetat både vad gäller försäljning och att hitta rätt saker. Helt klart är ännu så länge bara tidningslagret där jag avslutat med att dammsuga och våttorka för att få bort allt skräp och damm som samlats. Men nu är det fräscht och lätt att plocka gamla nummer av både UFO-Aktuellt och Sökaren till försäljning.
Nu är tidningslagret städat och klart
På läsfronten har jag kastat mig in i en riktig tegelsten på 720 sidor, Damodar and the Pioneers of the Theosophical Movement (1965) av dr. Sven Eek. Det är en biografi över en av de första aktiva teosoferna, Damodar Mavalankar, men innehåller också biografiska uppgifter om flera av den första generationen teosofer. Sven Eek var under flera år bibliotekarie vid den amerikanska grenen av den teosofiska rörelsen Point Loma Theosophical Society. Det ligger flera års arbete bakom biografin där Sven Eek bland annat gått igenom den omfattande korrespondens som finns bevarad i Adyar, Indien.
Vad som slår mig vid läsningen är den stora likheten mellan Damodars upplevelser och de klassiska ufokontaktpersonernas berättelser. Men Damodar träffar inte rymdmänniskor utan jordbaserade adepter, bröderna som de också kallas, vilka tar honom till sina hemliga baser (retreats). De har också förmågan att försvinna i tomma intet. Kontakterna är både fysiska och psykiska och vid flera tillfällen finns ytterligare vittnen till händelserna. Det enda som saknas är tefaten annars skulle det lika gärna kunna vara en ufokontaktbok. Här finns ett stort och obearbetat forskningsområde för ufologer.
