Två föredrag

Det har varit en intensiv tid med turbulens och flera debatter. Dessutom har jag haft föredrag två dagar i rad. I går på Föreningen Gamla Norrköping där jag pratade för ett fyrtiotal personer om Arkivet för UFO-forskning och anknöt till några lokala ufoobservationer. Bland annat den kontroversiella frågan om den gamle flygvapenchefen Lage Thunberg jagade tefat över Kolmården med Rune Rydebrant på 1940-talet. En av åhörarna berättade om en märklig iakttagelse över centrala Norrköping på kulturnatten i lördags. Han blev nyfiken på två personer som stod och pekade uppåt. De visade sig att de tittade på en rombformat föremål med ljus i de fyra hörnen som ljudlöst passerade över staden. Min sagesman blev ganska skärrad av händelsen då han aldrig sett något liknande tidigare. Jag bad honom skriva ner händelsen och rita en teckning. Tyvärr visste han inte vilka de två andra personerna var som såg samma föremål.

I dag höll jag en föreläsning på Norrköpings stadsbibliotek på temat August Strindberg och teosofin. Ett tämligen svårt ämne för ett publikt föredrag eftersom de flesta vet en hel del om Strindberg men ytterst lite om teosofi. På min fråga hur många som läst en bok om teosofi visade det sig att endast en av de cirka  tjugofem åhörare tillhörde denna illustra skara. Jag valde därför att sätta in teosofin i ett idehistoriskt och kulturhistorisk större sammanhang och visa hur den influerat många kända svenska författare och kulturpersonligheter. Inte minst vår egen konung Oscar II. En kort sammanfattning av mitt föredrag finns att läsa på Norrköpings stadsbiblioteks hemsida.

Det finns inte så mycket skrivet om August Strindberg och teosofin utifrån ett akademiskt perspektiv. Däremot finner man en del artiklar på den teosofiska logen ULT:s hemsida. Söker man på avhandlingar om Strindberg i Kungliga bibliotekets katalog Libris finner man 120 stycken medan samma sökning på teosofi ge endast två avhandlingar. Jag har förut påpekat det märkliga i att ingen svensk doktorsavhandling skrivits om den teosofiska rörelsen i Sverige och dess kulturella inflytande. För att förstå symbolik, termer och idéer i Strindbergs produktion efter Infernokrisen 1894-1896 måste man vara insatt i både teosofi och Swedenborg. Man kan då också förstå varför han gick så hårt åt ateister i Svarta fanor.

När det gäller avhandlingar kan jag också se en brist i att ingen skrivít en doktorsavhandling om den svenska uforörelsens historia. Men förr eller senare upptäcker väl någon historiker Arkivet för UFO-forskning där allt material finns för en dylik avhandling. Tills vidare får läsare nöja sig med min mera blygsamma En resa i tiden. UFO-Sveriges historia 1970-2010.