Science fictionförfattaren H G Wells kom 1933 med romanen Things to come (Tider skola komma, 1936). Wells beskriver ett världskrig som utplånar en stor del av mänskligheten men där en grupp flygtekniker, forskare och filosofer drar sig undan den krigsdrabbade världen och bildar en hemlig grupp, Wings over the world (WOW), för att försöka skapa en bättre värld av spillrorna som är kvar.
Ufologen John A Keel tar upp tanken i sin bok Our haunted planet och skriver att en liknande grupp kan finnas på jorden sedan uråldriga tider och att den då och då försöker påverka kulturutvecklingen. ”Mycket av ufobevisen tyder på att ett verkligt WOW alltid funnits”, skriver han. Lite förvånande uttalande från den annars ganska cyniske Keel som är mest känd för sin teori om ultraterrestriella varelser som från en parallellvärld ständigt duperar oss.
Goda konspirationsteorier i samband med ufo var vanliga under 1940- och 50-talet ofta kopplade till den teosofiska traditionen med hemliga broderskap. Ett intressant exempel är en artikel, Son of the sun, publicerad redan i november 1947 i Raymond Palmers sf-tidskrift Fantastic adventures. Det skrevs av teosofen och ufologen Millen Cook, senare gift med den engelske ufologen Brinsley Le Poer Trench 1961-1969.
I artikeln presenteras tefaten som det uråldriga hemliga broderskapets farkoster: ”Vi är redan här ibland er. Några av oss har alltid varit här och ändå avskilda från er, observerat er då och då och väglett när möjligheter funnits… Några av er har redan sett våra ”förtrupper”. Ni har ofta mött oss på gatan i era städer utan att känna igen oss. Men när vi blixtrar fram i skyn i de gamla, traditionella farkosterna blir ni förvånade…”
Vill man läsa intellektuellt intressanta data och teorier på temat så är Jacques Vallees första dagbok Forbidden science. Journals 1957-1969 en guldgruva. Han redovisar många intressanta diskussioner med kollegan Allen Hynek om möjligheten av jordbaserade hemliga grupper som försöker "guida vår psykiska evolution" (s. 80).
Problemet med konspirationsteorier är att de i stort sett aldrig kan bevisas, möjligen ges en viss trovärdighet genom indiciekedjor. Ett annat problem, som Vallee ofta påpekar, är hur lätt myter och konspirationsidéer kan användas för politiska syften. Men samtidigt antyder mängden data vad gäller närobservationer och kontaktfall att andra intelligenser interagerar med oss människor. I det väldiga bruset av ufofall finns ett antal som skulle kunna tolkas som resultat av kontaktförsök från "den goda konspirationen". Men om dessa planetära väktare nu verkligen existerar så får man säga att de har ett tufft jobb att försöka få ordning på den här planeten.
