Wednesday, May 25, 2011

AFU:s framtid

I veckan ringde en gammal bekant från tiden jag bodde i Sundbyberg på 1970-talet. Det blev förstås reflektioner över tidens gång och vad som hänt oss i livet. Jag berättade om Arkivet för UFO-forsknings utveckling och att vi nu är världens största arkiv inom ämnesområdet. Och så fick jag frågan som alltid dyker upp: men vad händer med arkivet när du är borta?

Tiden går, ufointresset består. Jag i arkivet 1983

Frågan är naturligtvis högst relevant och med kollegorna i AFU har jag dryftat den otaliga gånger. Det är ett problem med många dimensioner. AFU:s framtid beror ju ytterst på ett antal faktorer som vi inte kan påverka. Till exempel hur ufofenomenet kommer att manifestera sig i framtiden och om den sociala och kulturella situationen i samhället är så stabil att en grupp människor kan ägna sig åt ufoforskning.

Historiskt sett har UFO-Sverige och AFU profilerat två olika förhållningssätt till hur ufofrågan skall tacklas. Kortfattat kan de sammanfattas i orden information eller forskning. När debatten var som intensivast under 1970-talets senare år skrev Anders Liljegren en artikel i AFU:s nyhetsblad med rubriken Ufologins arbetsformer. Han satte frågan på sin spets: "Ska vi satsa på en massrörelse eller på en liten kärna av engagerade som utvecklar sitt intresse med mindre personliga uppoffringar och kanske större "skärpa"?"

En glad Anders Liljegren i arkivet 1983

AFU ville satsa på forskning med en liten krets engagerade ufologer medan UFO-Sveriges tidiga ideologi var att bygga en folkrörelse för att ändra allmänhetens attityd till ufofrågan. I sitt svar till Anders Liljegren skrev UFO-Sveriges dåvarande ordförande Thorvald (Bevan) Berthelsen: "Om inte myndigheterna gör någonting konkret åt UFO-problemet får vi bida vår tid tills vi är så många och så stora, som organisation, att vi själva kan fördela ekonomiska medel till lämpliga vetenskapsmän och autodidakter, som kan bedriva UFO-forskning på heltid."

Thorvald (Bevan) Berthelsen fördjupar sig i Jacques Vallee 1976

I dag har AFU och UFO-Sverige skapat en fruktbar syntes av de två förhållningssätten. Inte minst med tanke på AFU:s framtid är detta nödvändigt. Med en riksorganisation finns en helt annan möjlighet att skapa en nyrekrytering av aktiva ufologer som kan ta över stafettpinnen. Finns endast en liten grupp intresserade riskerar verksamheten att upphöra när de få aktiva försvinner i tidens ström. Men det hänger naturligtvis på att några ufologer vill och kan fortsätta driva Arkivet för UFO-forskning. Jag hoppas att vi framöver skall kunna rekrytera flera ufointresserade med visioner som ser den stora potentialitet till ny revolutionerande kunskap som finns i ufoforskningen. När jag lämnar över stafettpinnen och svävar i min himmel hoppas jag fortfarande kunna besöka ett livaktigt ufoarkiv. Annars kommer jag och spökar för dom.