Tobias Lindgren undervisar fältundersökare vid UFO-Sveriges kurs 2 oktober 2010
När det gäller de vanliga men mera gåtfulla ufoobservationerna är tekniskt och vetenskapligt kunnande viktigt. En skicklig fältundersökare kan ofta hitta en naturlig förklaring till händelser som från början tycks mycket gåtfulla. De rapporter som sedan återstår kategoriseras som ufo och är den verkliga gåtan. I AFUs rapportarkiv finns något hundratal dylika. Det finns dock en rapportkategori som ytterst få seriösa ufologer ägnar sig åt och det är de fysiska kontaktfallen med mänskliga varelser. Orsakerna är säkert flera. Ämnet är kontroversiellt och det kräver både mycket tid och tålamod att undersöka kontaktfall.
Eftersom jag själv koncentrerat mig på att undersöka och dokumentera fysiska kontaktfall med mänskliga varelser, så kallade nordic aliens, har jag blivit medveten om att här krävs mer än bara än bara ett vetenskapligt tänkande. En del av fallen och problematiken har jag dokumenterat i boken Främlingar på vår jord. Ufokontakter i Sverige. Även om det är en kontroversiell teori så tyder en del kontaktfall på att det finns människor i vårt samhälle som verkligen mött och även i dag möter "främlingar" som utger sig för att vara från andra planeter. Jag arbetar just nu med två sådana fall som är högst märkliga. Att vittnena vill vara anonyma är självklart och här är det viktigt med respekt och diskretion.
Ett av vittnena betecknar sig själv som skeptiker och skulle tidigare inte trott på någon annan som berättat om upplevelser som han själv varit med om. Mannen säger sig ha träffat främlingarna både i sitt eget hem och varit inne i deras farkost tillsammans med flera andra vittnen. I ett mejl nyligen förklarar han: "Möjligen har dessa avancerade civilisationer hållit jordklotet under uppsikt länge, och helt klart är att man har en strategi att vara mycket diskreta. De människor som har förmånen att ha "kontakt" hanterar nog sin kunskap mycket seriöst."
När man konfronteras med fall av den här kategorin räcker inte bara vetenskapligt tänkande. Det uppstår etiska dilemman. Och man måste också vara beredd att tänka i andra banor, något som Jacques Vallee ofta nämnt i sina böcker. Jag brukar framhålla följande citat:
"Vad får dig att tro att ufo är ett vetenskapligt problem?... vetenskapen arbetar efter vissa regler. Till exempel utgår man ifrån att fenomenet som observeras har en naturlig orsak snarare än konstgjort eller kontrollerat. Ufofenomenen kan vara kontrollerade av främmande varelser. Om det är så hör studiet av dem inte till vetenskapen utan till underrättelstjänsten, alltså kontraspionage." (Jacques Vallee, Messengers of Deception s. 67-68).
Nu behöver man förstås inte tänka i negativa banor som spionage men det handlar om öppenhet för möjligheter. Och vad gör man som ufolog om man kan konstatera att en verklig kontakt med okända främlingar faktiskt äger rum? Det är en problematik som inte finns med i vanliga manualer för fältundersökare. Men det här är problem som den som ger sig in i kontaktfallsproblematiken måste vara beredd på. Till slut hamnar man i rent filosofiska eller existentiella grundproblem. Jag förstår John Keel som började som en cynisk skeptiker men efter flera års undersökningar av bland annat kontaktfall skrev i sin bok Operation Trojan Horse: "My scepticism has melted away, and I have turned from science to philosophy in my search for the elusive truth."
