Julbord och Andrew Tomas

Ett verkligen stort och varmt tack till Rickard Andersson och Tobias Lindgren som i dag ordnade ett synnerligen välfyllt julbord för AFU. Strax före 13.00 tågade sexton hungriga och lätt frusna AFU-medarbetare till Tobias våning. Rickard och Tobias jobbade hårt ända in i det sista för att få allt klart medan vi gäster slog oss ner för lite småprat. Sedan blev det gåsmarch till det gående bordet i köket.

Rickard kämpade hårt i köket när vi anlände

Roland och Anki väntar ivrigt på julmaten

Välkomna till bords hälsar Rickard och Tobias

Julmaten och drycken smakade ypperligt och vi passade på att tacka Rickard och Tobias med en gemensam skål för deras skickliga arbete. Jag föreslog att AFUs julbord skulle kunna bli ännu en fin tradition för arkivet. Det börjar ju bli några olika traditioner nu, glöggfest och golftävling, för att nämna några. Och nästa år, den 17 mars, fyller AFU fyrtio år vilket förstås också måste firas på något sätt. Anders Liljegren och jag har redan lite planer.

Några i AFU-gänget vid julbordet

Som efterrätt till julbordet fick vi ostkaka med sylt och grädde plus kaffe. Enastående gott. Nyfiken som jag är tittade jag in i Tobias arbetsrum. Där stod två gitarrer. Det visar sig att Tobias spelar gitarr så nu kanske vi kan förvänta oss lite musikalisk underhållning vid AFUs och UFO-Sveriges tillställningar. Tobias är som bekant också en duktig konstnär och han visade en lite ovanlig tavla av månen som han målat.

På EuroUfolistan har jag den senaste tiden fört intressanta diskussioner med våra ufologkollegor uti i Europa om kopplingen mellan den tidiga uforörelsen och den esoteriska traditionen, då huvudsakligen teosofin. En författare som dyker upp i sammanhanget är Andrew Tomas (1906-2001), vars böcker flera översatts till svenska. Mest känd är han kanske för We Are Not the First. Den översattas av Roland Adlerberth 1974 under titeln Vi var inte först. Han har också skrivit Shambhala: Oasis of Light, en titel som är ganska svår att få tag i.

Den 8 mars 1991 fick jag ett brev från Andrew Tomas där han berättade följande. Jag behåller den engelska texten: "Except Mme. Blavatsky, the theosophist, and Nicholas Roerich, the Russo-Scandinavian artist, few western scholars had the key to the legends of "starmen" in Asia. Roerich wrote in the 1920s about a "bright shiny object" he saw over central Asia. The english mountaineer Smythe wrote of a UFO over the Himalayas in the 1930s. In my book Planetary Doctrine (1935, Shanghai) I alluded to these sightings and identified them as spaceships from other planets. That is why Jacques Vallee called me a pioneer in the field."

Jag har ofta undrat över Tomas bok från 1935 men aldrig sett att den går att få tag på. Kanske svaret ligger i den information jag nyligen fann på nätet som visar att han skrev den under sitt ryska namn:
"Tomas showed Jarrold his 1935 book “The Planetary Doctrine”, written under his Russian name A. Boncza-Tomaszewski (Bon-tcha Toma-shevski), which had been published in Shanghai China. He focused Jarrold’s attention on the passage: “Travellers and explorers often notice in the heights of the Himalayas strange shiny objects or creatures soaring high above the mountain crests, which are an eternal puzzle to Europeans. Whether these mysterious objects are vehicles belonging to supermen we dare not assert, though such an explanation is quite plausible. Cannot the reader believe that by such means, utilising unknown energies, communication is maintained from planet to planet...?”


Det visade sig att en av ufologerna på EuroUfolistan lyckats lokalisera Tomas bok från 1935 på ett bibliotek i Australien. Hoppas AFU kan erhålla en kopia framöver. Det skulle verkligen vara intressant att studera denna tidiga ufobok från 1935.