Teosofi och akademisk forskning

I veckan anlände ett exemplar av den dyraste bok jag köpt i hela mitt liv, 1.626 kronor på Bokus. Det var med viss tvekan jag beställde denna exklusiva volym med titeln Handbook of the Theosophical Current. Men eftersom ett huvudspår i mitt ufointresse är kopplingen mellan ufo och den esoteriska traditionens historia och fenomen bedömde jag detta verk som grundläggande. Anders Liljegren har även köpt ett exemplar till AFU.

Redaktörer för den 494 sidor tunga volymen är de båda religionshistorikerna Olav Hammer och Mikael Rothstein. Tjugo forskare inom religions- och idéhistoria bidrar med kapitel som berör olika sidor av teosofins historia och de olika nyandliga grupper som med teosofin som grund kan räknas till den esoteriska traditionen. Jag har endast läst Hammers och Rothsteins introduktion och kommer att recensera boken lite mer i en blogg på engelska när jag studerat några fler kapitel. Noterar dock redan nu att det helt saknas information om den svenske esoterikern Henry T. Laurency, vilket hade varit rimligt med tanke på att hans verk nu finns tillgängliga på flera språk och att Laurency börjar bli alltmer läst och kommenterad i ett internationellt perspektiv.

Handbook of the Theosophical Current ges ut av det akademiska förlaget Brill som enligt sin hemsida funnits ända sedan 1683. Denna volym är nummer 7 i serien Brill Handbooks on Contemporary Religion. I flera bloggar har jag påpekat det faktum att det finns väldigt lite akademisk forskning kring teosofins och den esoteriska traditionens historia, trots dess oerhört stora kulturhistoriska inflytande. Glädjande därför att Hammer och Rothstein påpekar detta i sin introduktion. De går även ett steg längre och förklarar teosofin och dess avnämare som "en av den moderna världens viktigaste religiösa traditioner" som trots det är "vastly understudied". Det är bara att hoppas att våra svenska religions- och idéhistoriker tar till sig denna synpunkt och sätter igång med forskningen.

Om det finns få akademiker som ägnat sig åt teosofins historia så är situationen ännu sämre vad gäller studiet av kopplingen mellan ufokontaktrörelsen och den esoteriska traditionen. En begynnelse finns med böcker som The Gods have landed (1995) samt UFO Religions (2003). Men märkligt nog tycks akademiker koncentrera sig på de mera perifera och extrema kulterna som Aetherius Society, Unarius och Raelrörelsen. Medan de ofta missar ufokontaktrörelsens huvudspår som George Adamski, Daniel Fry, Orfeo Angelucci och George Van Tassel.

Detta gäller även Handbook of the Theosophical Current där Mikael Rothsteins bidrag Mahatmas in Space koncentrerar sig på den även i ufokontaktrörelsen inte särskilt väl sedda George King och hans Aetherius Society. King deltog till exempel aldrig vad jag vet i George Van Tassels stora Giant Rock Spacecraft Convention. Kanske ännu märkligare är att ingen akademiker undersökt det mycket stora inflytande som Borderland Sciences Research Associates (BSRA) hade på den begynnande ufokontaktrörelsen. Redan 1946 förklarade BSRA att ett okänt flygande föremål var besök av utomjordingar. En information som erhölls genom det mycket intressanta och ovanliga mediet Mark Probert. Noteras bör också att BSRAs båda ledare Meade Layne och Riley Crabb var influerade av teosofin. Under sin tid på Hawaii var Riley Crabb ledare för Honolululogen av Teosofiska samfundet.

Riley Crabb (1912-1994)

Det är glädjande att intresset för den esoteriska traditionen växer inom den akademiska världen. Forskningscentra finns nu i Paris, Amsterdam och Exeter. Sedan 1985 publiceras också den akademiska tidskriften Theosophical History. Vad jag hoppas på är att fler och fler forskare skall ta sig an hela det stora fält som ryms inom ufokontaktrörelsen. Förhoppningsvis upptäcker man då att Arkivet för UFO-forskning har en stor del av det empiriska underlag som behövs för forskningen.

Naturligtvis skrivs det även en hel del bra böcker om sekter och kulter utanför den akademiska sfären. Här vill jag passa på att rekommendera den nya och utökade upplagan av Clas Svahns Sekter, hemliga sällskap och domedagsprofeter. Här kan man, förutom många andra rörelser, läsa goda sammanfattningar av både Raelrörelsen och Heaven´s gate.

AFUs bildarkiv

Som alla noterat var mitt förra blogginlägg på engelska och i takt med att AFU blir alltmer internationellt kommer jag att öka andelen engelskt material i bloggen. Särskilt när det gäller information som kan vara av intresse för våra kollegor i andra länder. Någon gång under våren eller sommaren kommer vi också att lansera AFUs nya hemsida, som naturligtvis även den är på engelska. Bloggen blir då ett bra komplement till hemsidan. Tanken på AFU som en form av världsarv för våra ämnen gör denna utveckling mer eller mindre nödvändig. I detta sammanhang skall också ses vår ambition att ändra och komplettera namnet på vår stiftelse så att det bättre motsvarar den stora bredden på arkivmaterial och intresseområden. Styrelsen arbetar med frågan och hoppas kunna komma fram till en bra namn att lansera i samband med nya hemsidan. Akronymen AFU kommer förstås att vara kvar.

En stor del av helgen har jag ägnat åt diverse göromål i arkivet. UFO-Sveriges ekonomiarkivalier har nu fått nya pärmar och god ordning från året 1980. Tidigare arkivalier vad gäller ekonomi saknas vilket har att göra med den stora förändring som UFO-Sveriges genomgick 1980 med ny ordförande och tidskrift. Mycket av  1970-talet föreningsmaterial är förkommet eller har tyvärr kastats. Ändå tror jag vi har lyckats rädda betydligt mer av föreningshistoria än många andra länder.

Nu är det ordning på UFO-Sveriges ekonomiarkivalier

Nästa projekt som jag börjat med är att försöka få lite bättre ordning på vårt enorma bildarkiv. Det handlar om tiotusentals foton och illustrationer, många av stort historiskt intresse. Att på sikt kunna skanna hela detta arkiv är en ambition. I bildsamlingen hittade jag i dag även tre av de fyra ufofrimärken som Grenada gav ut 1978. Efter skanning får de tills vidare gå till Clas Svahn som samlar frimärken med ufo och rymdmotiv.

För några år sedan donerade Karl-Olof Pettersson, tidigare aktiv inom Köpings UFO-förening, hela sin unika samling foton till AFU, tagna huvudsakligen under senare delen av 1970-talet. Karl-Olof deltog i de flesta riksstämmor och övriga aktiviteter som UFO-Sverige då hade och dokumenterade flitigt med sin kamera. Jag har fortsatt skanna bilder från hans samling. Här nedan ses några exempel från UFO-Sveriges riksstämma i Örebro 20 mars 1976.

Två ufologer vid riksstämman i Örebro. Monica Johansson och Erik Pettersson

Anders Palm vid rikstämman 1976

Karl-Olof Petterson (t h) donerar sin samling bilder och kassettband till AFU 1 november 2009. Inte undra på att Anders Liljegren ser nöjd ut

Den 14 september 1976 sändes i TV 1 en dokumentär om UFO-Sveriges aktiviteter. Det producerades av programledaren Ulf Schenkmanis (1934-2004) som i maj 1976 följde särskilt Köpings UFO-förening och dåvarande ordföranden i UFO-Sverige Thorvald Berthelsen. Fokus i programmet var hur ungdomar engagerade sig i ufofrågan och där hade Köpings UFO-förening satsat extra för att nå ut i skolorna. Karl-Olof Pettersson var även med och dokumenterade själva inspelningen. 

Filminspelning i Köpings UFO-förenings lokaler 1976. Thorvald Berthelsen ses till höger

Thorvald Berthelsen bland ungdomar i Köpings UFO-förening

George Adamski and ufo research

For several years I have experienced a growing frustration over the fact that so few of the old american contactees have been investigated and documented by serious ufologists in the USA. The most controversial of them all, George Adamski, have been more seriously studied only by ufologists from other countries, Timothy Good and Tony Brunt. In spite of these efforts there are many questions unanswered regarding Adamski.

Let me give one example that I have not seen mentioned by any ufologist. In 1949 och 1950 two small booklets were published by the american contactee Eugen Drake, director of The Fellowship of Golden Illumination in Los Angeles. The first booklet was called Visitors From Space. There is no publishing date printed but it must have been 1949 or early 1950. The second booklet, Life on the Planets. A Visit to Venus has 1950 as the publishing year.

In one of the first pages of Visitors From Space there is a very interesting drawing of various types of "flying saucers". One of these craft is obviously the same type of bell shaped "venusian scout ship", with three spherical "landing gear" underneath, described and photographed by George Adamski. But as far as I know Adamski never showed any photographs of this type of craft until 1952. And this booklet was published in 1949 or early 1950. So George Adamski was not the first to describe this bell shaped saucer. Did Adamski know of Eugen Drake and his booklet?

I have tried to find more information on Eugen Drake, his organization and experiences. But there is very little in books or on the internet. In Visitors From Space he writes: "For a long time space craft have had this planet under observation. We have been in contact with them since 1930. At that time we were in Santa Monica, and contact was made in a large field." In the AFU archive we have one letter (1962) from Eugen Drake to Edith Nicolaisen, head of the swedish new age publishing firm Parthenon. But it gives very little additional information.

My hope is that american ufologists in California or the US begin a systematic study and documentation of the early 1950ies contactees. I would like to see well researched biographies of Orfeo Angelucci, George Van Tassel, Daniel Fry, Truman Bethurum, Howard Menger and others. Many of the witnesses and participants are now gone but there is still time to interview several of the people involved before the data is lost. There are many unanswered questions and real riddles regarding these individuals.

Unfortunately many scientifically oriented ufologists neglect the study of contactees. But here it is not a question of belief or disbelief but to get a better understanding and knowledge of the contact phenomenon, whatever the answer.

AFU 40 år

En historisk dag. I dag den 17 mars firar AFU 40-årsjubileum. Händelsen uppmärksammades av Östnytt som gjorde ett utmärkt reportage som sändes i fredags. Roligt att de även klippte in lite gamla historiska inslag. Klockan 11.00 anlände AFUs styrelse till arkivet för vårt årsmöte. Det första årsmötet sedan 2005. Förhoppningsvis ska det nu bli mera regelbundet.

Anders Liljegren och Tobias Lindgren under AFUs årsmöte

Mötet kunde konstatera att verksamheten utvecklats mycket starkt de senaste åren. Många stora samlingar har donerats till AFU och flera är på gång. Den stora frågan är som alltid ekonomin där framtiden för Fas 3 är svår att bedöma. För att säkerställa arkivet fortlevnad diskuterades olika möjligheter till finansiering. Den viktiga grunden är som alltid våra sponsorer och mötet enades om att ännu mera aktivt söka flera sponsorer, även i andra länder. Som en god gest ökade flera av ledamöterna sin månatliga sponsring med en femtiolapp.
Styrelsen blir samma som tidigare: Håkan Blomqvist (ordförande), Clas Svahn (vice ordförande), Anders Liljegren (kassör och personalansvarig). Övriga ledamöter: Andreas Ohlsson, Sven-Olov Svensson, Leif Åstrand, Carl-Anton Mattsson, Ole Jonny Brænne. Till revisor valdes Tobias Lindgren.

Med på årsmötet, som åhörare, var Stefan Roslund, ansvarig för spalten Utblick i UFO-Aktuellt

Årlig avgift för personer som önskar låna böcker i AFUs bibliotek fastställdes till 200 kronor. Två mindre stadgeändringar beslutades som är kopplade till vår internationalisering. I ändamålsparagrafen kommer nu att stå "... förvalta och utveckla ett internationellt arkiv och bibliotek..." Tidigare stod svenskt. Desssutom slopade vi skrivningen att arkivet enbart skulle vara tillgängligt för enskild person, bosatt i Sverige. Vi är som bekant nu ett internationellt arkiv. Den stora knäckfrågan som mötet diskuterade är namnfrågan. Vi vill ha kvar akronymen AFU men hitta ett engelskt namn som bättre speglar den stora bredden i samlingarna och arkivets verksamhet. Vi är inte längre enbart ett ufoarkiv och detta måste på något sätt avspeglas i vårt namn. Termer som fortean, unknown, unidentified, paranormal etc kan vara ord som passar. Tips mottages gärna.

Årsmötet tog cirka två timmar och sedan var det dags för Tobias Lindgren och mig att bege oss till Café Swartz för att förbereda mottagningen till vår jubileumsmiddag. Vi blev glatt överraskade när vi fick se hur stiligt allt var ordnat i Marmorhallen. Vår kock, Roberto Pastorelli, hade lagat en italiensk buffé som visade sig vara en fullträff. Tobias och jag kollade att allt var på plats och vi passade på att berömma Roberto för hans arbete.

Tobias Lindgren kollar dukningen i Marmorhallen

Tobias Lindgren med vår kock, Roberto Pastorelli

Strax före 14.00 anlände alla gäster och vi började med drink och snittar, allt under trivsamt mingel. Det hade även varit fest i lokalen dagen innan och ballonger, girlanger och välkomstskyltar hängde kvar vilket gjorde det hela ännu lite festligare.

Gästerna anländer strax. Tobias Lindgren förbereder

I minglet. Clas Svahn och Katarina Hampusson. I bakgrunden Ingrid Collberg och Anders Liljegren

Två glada minglare. Tobias Lindgren och Benny Dahl

Alla var mycket nöjda med den italienska buffén och det hördes många glada tillrop om den goda maten. Trots det stora ekot i Marmorhallen lyckades jag hålla ett litet tal om vårt 40-årsfirande. Men ingen lyckades riktigt knäcka min fråga vad det var för märkligt kontaktfall som en stor del av världen firade den 17 mars. Det är nämligen Jungfru Marie bebådelsdag, då ärkeängeln Gabriel besökte Maria med det ovanliga budskapet att hon nu var med barn. Jag tyckte kopplingen till AFU var välfunnen efter Kjell Jonsson, Anders Liljegren och jag just den 17 mars "födde" idén om att skapa en grund för ufoforskning. Och så var vi tämligen "jungfruliga" 1973. Huruvida ängeln Gabriel hade ett finger (vinge) med i spelet låter jag vara osagt.

Jag lyckades hålla ett tal trots ekot

Kenneth Revland och Carl-Anton Mattsson i djupa diskussioner om forntida mysterier

Mätta och nöjda. Stefan Roslund och Clas Svahn avnjuter efterrätten panna cotta.

Samtliga 23 festdeltagare

Allt som allt en mycket trevlig och lyckad helg och fest. Och som jag sa under middagen. Hoppas att AFU även kommer att fira 50-, 75- och 100-jubileum. 

Östnytt och jubileum

Ganska hektiska dagar nu när allt skall vara klart för AFUs årsmöte och 40-årsjubileum på söndag. I går intervjuades Tobias Lindgren och jag i cirka tre timmar av Östnytt. Det var reportern och programledaren Karl Bruno Tersmeden som stod för frågorna medan vi filmades av fotografen Ulf Persson. Resultatet kommer att visas på Östnytt fredag kväll kl. 19.15. Men också förstås i SVT Play när som helst.

Som vanligt blev reportageteamet imponerade över att AFU har tio lokaler på sammanlagt 450 kvadratmeter. Det inspirerade mig till en liten fotokavalkad på våra två första lokaler i Norrköping. Den 15 november 1980 flyttade vi AFU från Kjell Jonssons lilla enrummare i Södertälje till vår första källarlokal i Norrköping. Ett stort steg för arkivets utveckling.

AFU var inte större än att det fick rum i en liten lastbil plus personbil vid flytten 1980. Till höger syns Kjell Jonsson, här tillsammans med två killar som hjälpte till. 

Vi huserade i vår första lokal mellan 1980-1993 då samlingarna började växa sig för stora för våra 38 kvadratmeter. Mellan 1980-1984 var det i huvudsak Anders Liljegren och Sven-Olov Svensson som skötte den dagliga verksamheten. I maj 1984 flyttade även jag till Norrköping och kunde mera praktiskt bidra med arbetsinsatser i lokalen. 

Sven-Olov i vår första arkivlokal augusti 1989

Våra 38 kvadratmeter räckte till slut inte till

Länge letade vi efter ännu en arkivlokal och hittade till slut en källarlokal på 75 kvadratmeter som Hyresbostäder haft som arkiv. Den var ganska ruffig men när allt var borttaget satte vi igång med målning och annan renovering. Genom att starta en sponsorpool klarade vi ekonomin även för den nya lokalen. Den blev inflyttning sommaren 1993.

Lokal nr 2 medan den fortfarande var arkiv för Hyresbostäder. Fr v Anders Liljegren, Sven-Olov Svensson och jag

God hjälp med målning fick vi av Anders sambo Barbro Gustavsson

Vår nya lokal hösten 1993

Samma lokal i dag

Det har varit ett evigt flyttade mellan olika lokaler under åren. Och det har inte precis blivit lättare av att vi nu har tio lokaler att bära emellan. Grannarna måste väl undra vilka underliga figurer det är som bär lådor och drar kärror fram och tillbaka mellan husen. Men arbetet har som bekant resulterat i att vi är världens största ufoarkiv och nu firar vi 40 år till helgen. Lite stolta kan vi faktiskt vara.

Styrelsemöte och kraftprov

I dag var det dags för UFO-Sveriges styrelsemöte i AFUs huvudlokal. Jag var på plats redan strax efter 9.00 för att ordna kaffe och hinna med lite arkivjobb innan alla dök upp. Långväga ledamoten Tage Bång från Töreboda anlände tidigt och kom med ett trevligt besked. Hade hade nyligen sammankallat ett möte med Skaraborgs UFO-förening med planer på att lägga ner föreningen. Det visade sig att hela 18 personer dök upp på mötet och alla ville fortsätta med föreningen. Det blir alltså fortsättning som vanligt vilket är mycket glädjande. Föreningsverksamhet är ingen lätt sak i våra dagar.

Tage Bång, ordförande i Skaraborgs UFO-förening

Vid tolvtiden hade alla anmälda anlänt och vi började med en gemensam färd till Hageby för lunch. 13.00 slog Clas Svahn klubban i bordet och öppnade styrelsemötet. Det konstaterades att ekonomin är god och medlemsutvecklingen positiv jämfört med förra året. En hel del diskussion gick åt till planering inför rikssstämman och expo i Halmstad lördagen den 4 maj. I samband med ett föredrag i Göteborg i helgen besökte Clas Svahn och Carl-Anton Mattsson Sturegymnasiet i Halmstad som visade sig ha utmärkta lokaler. Clas visade även en film han tagit från gymnasiet och dess lokaler, där UFO-Sverige kommer att hålla till. Lite nya utställningsskärmar är också planerade till årets expo.

Clas Svahn visar en film från Sturegymnasiet i Halmstad

Efter en fikapaus diskuterades rapportarbetet och några olika förslag på ny kursgård för höstens kurs för fältundersökare. Det finns ingen brist på kursgårdar men problemet är att de flesta ligger i en prisklass som inte är anpassad efter ideella organisationer som UFO-Sverige. Några ytterligare offerter kommer att tas in och jämföras innan beslut tas.

Clas under fikapaus

Mitt under mötet hördes ett bankande från toaletten. Det var Tage Bång som hade låst in sig. Han är inte den enda som fått problem med låset men den här gången visade det sig omöjligt att få upp dörren. Vi var många som försökte med alla möjliga knep. Ett tag funderade vi på att ringa en låssmed men då tog Tobias Lindgren, som är stadig pojke, tag i saken och ropade till Tage: akta dig nu så sparkar jag in dörren. Tobias måttade en rejäl spark så dörren flög upp medan det rök stickor och strån från dörrlisten. En lättad Tage kunde komma ut och mötet fortsätta.

Carl-Anton Mattsson försöker få upp dörren medan Tobias Lindgren gör sig reda för en rejäl spark

Efter denna lilla incident berättade Anders Liljegren nyheter från AFU, bland annat om kommande donationer. Clas avslutade med en liten inblick i kommande besök av History Channel som arbetar med en ufodokumentär. Nästa styrelsemöte blir i samband med riksstämman 4 maj.

Styrelsen efter avslutat möte. Fr v Tage Bång, Rickard Andersson, Tobias Lindgren, Mats Nilsson, Kaj Hahne, Johan Gustavsson, Håkan Ekstrand, Gunnar Karlsson, Carl-Anton Mattsson, Clas Svahn samt Anders Liljegren, som inte är med i UFO-Sveriges styrelse.

Som vanligt fick jag en vacker uggla av Carl-Anton Mattsson men han hade också med sig en pärm med gamla UFO-Sverigefoton. Tyvärr är de inte daterade så jag visar några här och hoppas några av UFO-Sveriges äldre medlemmar kan identifiera när de togs.

Clas Svahn, Christer Nordin, Mats Nilsson, Håkan Ekstrand. Styrelsemöte i AFUs gamla lokal sannolikt mitten på 1980-talet

Erland Sandvist och Håkan Ekstrand. 1970-tal?

Stämningsbild från verandan på UFO-Sveriges gamla kursgård i Lersäter. Fr v Bevan (Thorvald) Berthelsen, Håkan Ekstrand, Mats Nilsson. Sannolikt någon gång 1977-1980?

När profetian slår fel

I veckan anlände boken Prophet´s Daughter av Erin Prophet, dotter till Elizabeth Clare Prophet. Det är en ganska tragisk men lärorik insideskildring av hur det är att leva i en domedagssekt. I början av 1990 kunde man i världens alla tidningar läsa att världen går under i ett kärnvapenkrig den 23 april 1990. Expressen hade ett stort uppslag med bilder från den gigantiska bunker som medlemmar byggt i Montana, USA. Bakom denna profetia stod Elizabeth Clare Prophet eller Guru Ma som hon kallades, ledare för Church Universal and Triumphant. 

I bunkern samlades anhängare av alla kategorier. Där fanns läkare, sjuksköterskor, piloter, tekniker, kockar och till och med en finsk tandläkare. Kostnaden för detta gigantiska projekt handlade om miljoner dollar och många hade satsat alla sina besparingar, sagt upp jobb och karriärer. En plats i bunkern kostade tusentals dollar. Elizabeth Clare Prophet hade en enorm makt över sina anhängare och kontrollerade deras liv, även deras sexliv. När domedagen inte kom förklarade Elizabeth det med att medlemmarnas böner hindrat kriget. Men liv slogs i spillror, både ekonomiskt och psykiskt. Elizabeths son Sean blev ateist medan dottern Erin bearbetade sitt liv under tjugo år och skrev slutligen en bok om sina upplevelser. Det är ingen hatisk uppgörelse med modern utan Erin försöker förstå vad som hänt och kan se både de goda och dåliga sidorna hos sin mor. Erin berättar om många sömnlösa nätter där hon går igenom sitt liv och funderar på varför och hur allt kunde gå så snett. "It was a mistake, a Napoleon-invading Russia sort of blunder, which arose from a collection of ideas that obscured and tarnished my mother´s life work."

Expressen 31 mars 1990

Den misslyckade profetian om domedagen gjorde att många lämnade Church Universal and Triumphant eller Summit Lighthouse som den tidigare hette. Men den lever fortfarande världen över och har även en svensk avdelning. Summit Lighthouse startades 1958 av Mark Prophet som senare blev Elizabeths make. Både Mark och Elizabeth Prophet hämtade huvuddelen av sina idéer från I Am-rörelsen som grundades av Guy and Edna Ballard på 1930-talet. En synnerligen obehaglig rörelse med starka kopplingar till amerikansk extremhöger. En insidesskildring av denna sekt kan man läsa i Psychic Dictatorship in America av Gerald Bryan. Hela boken finns på nätet.

Det som förbryllar är att domedagssekter ännu i dag kan attrahera så många välutbildade människor. Är det brist på kunskap? Böcker om dessa sekter saknas inte. En klassiker är till exempel When Prophecy Fails av de wallraffande psykologerna/sociologerna Festinger, Riecken och Schachter.

Många, särskilt religionshistoriker, jämställer budskapen från I Am-rörelsen och Summit Lighthouse med den klassiska teosofiska eller esoteriska traditionens litteratur. Men det är en himmelsvid skillnad i både intellektuell och humanistisk kvalitet. Något som historikern och bibliotekarien K Paul Johnson noterar i sin recension av Erin Prophets bok. En recension som finns att läsa i den utmärkta nättidskriftten PsyPioneer. Johnson skriver: "My interest in Blavatsky and her Masters was inspired by appreciation of the quality of the books she produced under their alleged inspiration; Mrs Prophet´s books by contrast could never hold my attention for more than a paragraph."

I Arkivet för UFO-forskning har vi åtskilliga årgångar av Prophets budskap som skickades ut under namnet Pearls of Wisdom. Som de flesta kanaliserade budskap är de en blandning av naiva plattityder och ett vadande i känslomässiga uttryck som man på sin höjd orkar med ett par sidor. De saknar substans och konkretion och får väl betraktas som en form av uppbygglig mystik, byggd på esoterik.

På en helt annan intellektuell och kulturell nivå befinner sig litteraturen i den klassiska esoteriken. Böcker av Helena Blavatsky, Charles Leadbeater, Geoffrey Hodson, Alice Bailey, Cyril Scott. För att inte tala om den skarpskjutande och intellektuellt krävande svenske esoteriken Henry T Laurency. Men så studerade han också filosofi vid Uppsala universitet, under två av portalgestalterna i svensk filosofihistoria, Axel Hägerström och Adolf Phalén.

Att skilja agnarna från vetet i litteratur inom dessa områden är ingen lätt uppgift. Såvida man inte betraktar alltsammans som agnar förstås. Ett gott råd kan vara att lyssna till min gamle vän och sökarkollega Sven Magnusson (1930-2008): ”Okunnighet är naturlig. Man föds ju inte rik på kunskaper. Men man kan beträda en klok sökarväg, lyssna till kunniga men kritiska personer, läsa god litteratur och inte naivt acceptera allt. Att gå en klok sökarväg består i hög grad i att öka sina kunskaper, skärpa sitt förstånd och efter granskning lämna åskådningar som inte har en god grund i erfarenhet och förnuft. Den kritiskt undersökande tanken är sökarinstrumentet nummer ett.”

Sven Magnusson 1996