Norrköpings UFO-förening x 2

Den här helgen kommer ufologerna Christoffer Mossberg och Anders Skoglund från Borås på besök till AFU men eftersom min feber och förkylning sitter i så får jag tyvärr ingen chans att träffa dom den här gången. Tråkigt men Anders Liljegren får agera ciceron istället. I veckan var Sven-Olov Svensson vänlig och cyklade hem till mig med pärmen föreningsarkivalier för Norrköpings UFO-förening. Passade på att ordna dessa papper vid köksbordet. Lagom ansträngande pyssel vid förkylning.

Norrköpings UFO-förening har faktiskt funnits i två versioner med startår 1970 respektive 1995. Anders Liljegren annonserade redan hösten 1969 i Norrköpings tidningar efter ufointresserade och en liten informell grupp, UFO-Norrköping, bildades. När UFO-Sverige grundades våren 1970 bytte man namn till Norrköpings UFO-förening. Anders ordnade en lokal på Ljuragatan 23 där medlemmarna samlades.

Norrköpings UFO-förening 1971. Fr v Jorma Heinonen, Anders Liljegren, Bengt Olof Wettergren, Tore Öjerbrand

Anders sätter upp nya klipp i lokalen Ljuragatan 23

Eftersom jag från våren 1971 distansläste på Statens skola för vuxna i Norrköping passade jag ofta på att besöka Anders och föreningen. Här startade en livslång vänskap och samarbete som med tiden skulle resultera i Arkivet för UFO-forskning. Norrköpings UFO-förening upphörde 1973 när vi bildade AFU.

1995 återuppstod Norrköpings UFO-förening eftersom flera intresserade dök upp i mitten på 1990-talet, mycket tack vare ALU-arbete i arkivet. Varken Anders eller jag hade tid att sköta både förening och arkiv och den blev Jessica Larsson som valdes till ordförande. Jessica och flera andra i styrelsen gjorde ett fint jobb under några år. Ett minnesrikt föredrag hölls av Barbro Magnusson den 25 mars 1996. Barbro var då ordförande i UFO-Nyköping och berättade med stor inlevelse om sina undersökningar i Hessdalen och Kolmården. Vi är många som saknar Barbro som tyvärr avled 2008.

Barbro Magnusson och Jessica Larsson 23 mars 1996

Norrköpings UFO-förening två, lades ner 1998. De aktiva flyttade eller fick ej tid till vidare engagemang. Som jag skrivit tidigare tror jag ändå att det finns intresse för rena föreläsningsföreningar inom ufo, forteana, paranormala fenomen med mera. Kanske kan någon ta upp facklan igen i Norrköping och driva föreningen vidare.

En av fördelarna med att vara sjuk är att man, om orken finns, kan passa på att läsa böcker. Jag har hunnit läsa om några klassiska kontaktböcker bland annat Cancer planet mission av Ludwig Pallmann, The secret of the saucers av  Orfeo Angelucci och I rode a flying saucer av George Van Tassel. Återigen önskar jag att någon amerikansk ufolog kunde skriva ordentliga biografier om dessa klassiska kontaktpersoner.

Däremot väntar jag med spänning på nya böcker om det kontroversiella fallet Amicizia i Italien. En komplicerad kontakthistoria där åsikterna går vitt isär. Timothy Good kommer snart med en ny bok om kontaktfall där han ställer sig positiv till Amicizia, efter att ha gjort flera resor till Italien och träffat de inblandade. Även Warren Aston har ägnat tre år åt de italienska fallet och arbetar också med en bok. Eftersom Edoardo Russo för mig berättat att historien är ett enda stort bedrägeri så ska det bli intressant att följa utvecklingen av debatten när de nya böckerna kommer. Hittills har endast den märkliga Mass contacts av Stefano Breccia presenterats på engelska.

Och slutligen har jag fått ett mejl om att Malmö interplanetariska sällskap (MIS) fått en egen hemsida. Roligt för Sveriges äldsta ännu fungerande ufoförening.

Förkylning och Understanding

Däckad i en rejäl förkylning kombinerad med ett lättare ryggskott. Ingen lyckad kombination kan jag intyga.  Febriga vandringar mellan sängen, datorn och bokhyllan. Konstaterar att det kommit in flera goda tolkningar av det svårlästa brevet från Tahalita Fry som jag visade i förra bloggen. Tack alla ni som tagit er tid att försöka tyda handskriften. Jag har sammanställt och jämfört förslagen och slutresultatet blev som följer. Det enda som saknas nu är namnet på första raden men det är sannolikt av mindre betydelse.

Brev från Tahalita Fry till Edith Nicolaisen, Parthenon 2 juni 1969


Dear ones at the Parthenon,
Bless you all. Just mailed the book to ………… We thank you so much. You will find enclosed two pictures of UFO taken over Merlin, Oregon November 1968. A clear blue sky. I was taking pictures of the parlor to send to friends in Florida who wanted to come here to live so – a truck went by our freeway – or interstate 5. I took the truck and then my camera seemed to snap without me doing any thing. My dear friend Mrs Billie Thompson was with me, so we used a roll of film and then I started all over again to try and be sure I got proper snapshots to send away. I did get good ones too. I am sending you 2 of them. I have never seen one open before. This one is a very big blow up - shows windows all around.
Wishing you all good luck.
All love and good wishes go to you
Sincerely
Tahalita Fry

Här nedan kan ni se ett av de två foton som Tahalita skickade med i brevet. En svartvit kopia plus vad som står på baksidan.

Appropå Daniel Fry och hans organisation Understanding hade jag i söndags ett långt samtal med Sven-Erik Asklund i Tranås. Han tillhör den äldre generationen svenska ufologer och var på 1960-talet aktiv i Ifologiska sällskapet, bland annat som redaktör för Tid och rum som utkom med fjorton nummer mellan 1962-1965.

Men Sven-Erik Asklund och hans hustru Ing-Marie var också initiativtagare till en svensk lokalavdelning av Daniel Frys organisation - Understanding, Sweden Unit No. 1. Gruppen hade en kort blomstringstid 1963-1964, innan paret Asklund flyttade till Småland. Sven-Erik berättar att man var ett tjugotal personer som samlades i deras hem i Bandhagen. Gruppen hann även ge ut tre nummer av en svensk version av tidskriften Understanding.

I AFU har vi en pärm med lite material från den svenska Understandinggruppen. Bland annat en mycket omfattande boklista. Gruppen byggde upp ett lånebibliotek i paret Asklunds hem. Försök gjordes också att starta flera lokalavdelningar i Sverige men ingen mer bildades vad jag känner till. Noteras kan att Erik Fredriksson fungerade som kassör. Han kom senare att bli ordförande i Solna astronomiska förening (SAF).

Naturligtvis frågade jag också Sven-Erik om han hade material kvar från den gamla tiden. Tyvärr försvann allt vid ett inbrott för många år sedan. Tråkigt eftersom gruppen fick en hel del intressant material från USA och uppehöll korrespondens med Daniel Fry. Slutligen kan jag bara hoppas att någon amerikansk ufolog skriver den definitiva biografin över Daniel Fry och hans organisation - innan alla gamla medlemmar hinner avlida.

Daniel Fry 1908-1992

Tahalita Frys ufofoton

Som synes har jag ändrat layout på bloggen för att göra den lite mer läsvänlig. Hoppas det är till allas belåtenhet. Lustigt nog blir bakgrunden olika beroende på vilken dator jag använder. På min egen hemdator ser man ett naturfoto vid sidorna men på jobbet är det enbart enfärgad sidobakgrund ??? Och Clas Svahn meddelar att han inte kan se bilderna. Jag har också problem med att länkarna i texten i syns som understrukna. Har försökt markera dem med fet kursiv text. Hör gärna av er bloggläsare om ni upptäcker några problem.

Den senaste tiden har jag mejlat en del med Timothy Good för att försöka reda ut de olika påståendena om de foton som togs i Merlin, Oregon av Tahalita Fry i november 1968? Fotona presenteras både på nätet och i artiklar med olika faktauppgifter. Flera personer har gjort anspråk på att ha tagit bilderna.

I AFU hittade jag nyligen ett brev från Tahalita Fry till Edith Nicolaisen, Parthenon 2 juni 1969. Där berättar Tahalita hur hon tog fotona i november 1968. Brevet är dock svårt att tyda så Timothy Good och jag har med gemensamma krafter försökt tyda texten.

Vårt gemensamma försök till tolkning lyder så här:

Dear ones at the Parthenon,

Bless you all. Just mailed the book to ………… We thank you so much. You will find enclosed two pictures of UFO taken over Merlin, Oregon November 1968. A clear blue sky. I was taking pictures of the parlor to send to friends in Florida who wanted to come here to live so – a truck went by our freeway – or interstate 5. I took the truck and then my camera seemed to snap without me doing any thing. My dear friend Mrs Billie Thompson was with me, so we used a roll of film and then I started all over again to try and be sure I got proper snapshots to send away. I did get good ones too. I am sending you 2 of them. I have never seen one open before. …. once in a very big glow …………………………..

Wishing you all good luck.
All love and good wishes go to you
Sincerely
Tahalita Fry

När Timothy Good besökte Dan Fry och hans andra fru Florence 1976 berättade Dan att Tahalita inte såg farkosten när hon tog fotona. Kameran skall också ha tagit sex bilder av sig själv utan att hon rörde den. I en tidskrift med titeln Lotus leaves 1974 berättas att farkosten öppnade sig underifrån för att samla in fjärilar, insekter, damm och luft för analys.

Dan Fry tillhör de klassiska kontaktpersonerna som berättar att han träffat fysiska rymdmänniskor som är så lika vanliga jordbor att de kan röra sig fritt i samhället. Flera av hans påståenden är mycket omdiskuterade och den film han tog är uppenbarligen inte äkta. En särskild hemsida på nätet ägnas Fry och där kan man också läsa samtliga utgåvor av hans tidskrift Understanding.

Det är frustrerande att ingen amerikansk ufolog gjort en grundlig studie av Fry och hans organisations historia. Hoppas att någon tar sig an uppgiften innan gamla medlemmar hinner avlida. Det finns många frågetecken kring Fry som skulle behöva rätas ut. Den äldre generationen svenska ufologer kanske minns att han besökte Sverige 1970 och höll flera föredrag. Då berättade han bland annat för svenska journalister att hans utomjordiske kontaktman Alan befann sig i Kairo med uppgift att försöka skapa fred i Mellanöstern.

Daniel Fry (t v) diskuterar med K Gösta Rehn under Sverigebesöket 1970

Trivsamma AFU-kvällar

Min vana trogen tog jag cykeln efter jobbet och åkte ner till AFU för att ägna mig åt arkivarbete några timmar. Anders Liljegren fanns som vanligt på plats. Han jobbar nu som bekant två heldagar, måndag och tisdag i AFU. Medan jag fortsatte sortera förenings- och personhistoriskt material i olika pärmar tog Anders  sig an att försöka få ordning på vårt stora arkiv av videokassetter. Här finns en uppsjö av föredrag, intervjuer, dokumentärer, spelfilmer och bandade teveprogram. Vår nyanställda Fas 3-medarbetare Annika, som började i dag, har fått i uppgift att katalogisera banden.

Anders sorterar videokassetter

I helgen passade jag på att gå igenom samtliga symposiumskrifter som givits ut av Mutual UFO Network (MUFON) i jakt på intressanta tryckta föredrag. Det är lätt att missa material i denna typ av handlingar men här finns mycket att hämta. Jag fastnade speciellt för ett föredrag, The UFO phenomenon and its relation to parapsychological research. Föredragshållarna var Dr George Owen och hans hustru Iris.

George och Iris Owen

George Owen var professor i medicin var University of Toronto och Iris en av författarna till en mycket intressant bok med titeln Conjuring up Philip. An adventure in psychokinesis. De var båda kända parapsykologer med särskilt intresse för poltergeistfenomen. I sina undersökningar har de kunnat notera att vittnen till poltergeistfenomen ofta också är ufovittnen. De ljusbollar "balls of light", som rapporteras i båda kategorierna av fall kan ges en parapsykologiskt eller ufologisk tolkning, beroende på forskarens referensram. Boken Conjuring up Philip är något av en parapsykologisk klassiker där en grupp parapsykologer i Kanada i sina medvetanden bygger upp en fantasivarelse de döper till Philip. Det visar sig sedan att denna fantasivarelse lyckas "skapa" en mängd mycket påtagliga paranormala fenomen. Den som läst Alexandra David-Neals Bland magiker och mystiker i Tibet, kommer säkert att tänka på den så kallade tulpa som David-Neal beskriver i boken.

Om vi sedan skall titta på fler böcker som är nagelbitare så har jag just läst ut Aliens in the forest av Noe Torres och Ruben Uriarte. En mycket välgjord dokumentation av ett av de mera märkliga humanoidfallen i ufologins historia. Spännande som en thriller. Recension kommer i UFO-Aktuellt.

Ufologi och paradigmskifte

Alla som ägnar sig åt ämnen som ufo, forteana och paranormala fenomen stöter förr eller senare på termen  paradigmskifte. Det var ett begrepp som lanserades av den amerikanske vetenskapsteoretikern Thomas Kuhn 1962 i hans bok De vetenskapliga revolutionernas struktur. Enkelt uttryck kan paradigm översättas med tankemönster eller världsbild, den allmänt ansedda bilden av verkligheten. Paradigmskifte innebär ett byte av grundläggande tankemönster som inträffar när tillräckligt många anomalier spräcker den tidigare allmänt godtagna sättet att se på verkligheten.

En mycket vanlig åsikt bland ufologer och aktiva inom forteana är att fenomenen inom dessa områden inte går att förklara inom den rådande vetenskapliga världsbilden, alltså paradigmet. De visar att vår bild av verkligheten är ofullständig och behöver revideras. Men du uppstår den knepiga frågan, var hitta detta paradigm som också skulle kunna rationellt förklara ufo och paranormala fenomen? Vad gör man när den traditionellt vetenskapliga världsbilden inte räcker?

När det gäller ufo har en del författare vänt sig till religionen, särskilt den kristna. Det vill säga man använder den kristna teologin som paradigm. Resultatet blir en ganska ytlig förenkling av ufofrågan där varelserna betraktas antingen som änglar eller demoner. Det finns en hel flora av ufoböcker skrivna av amerikanska fundamentalister där oftast demonstämpeln sätts på humanoiderna. Ett undantag är predikanten Billy Graham som, i sin bok Änglar. Guds hemliga agenter, är öppen för tanken att ufovarelser är änglar.

Under de senaste decennierna har det även blivit vanligt att ufologer utgår från islam och därmed tolkar ufovarelser som djinner. En teori som tidigt lanserades av Flying Saucer Reviews tidigare redaktör Gordon Creighton. Numera har teorin tagits upp Philip Imbrogno. Men även här blir tolkningarna ytliga och snäva. De religiösa teologierna duger helt enkelt inte som paradigm. Återstår således för den seriöse ufologen att se om det finns något av intresse i det ofantliga utbud av alternativa världsbilder (paradigm) inom det så kallade nyandliga fältet.

Det är lätt att förstå att den som börjar studera det enorma utbudet av andliga läror, mediers kanaliserade budskap och information mottagen på andra sätt av påstådda mästare och gurus snart ger upp. Den vetenskapligt kritiske ufologen noterar ganska snart att det mesta i genren inte motsvarar vad en intellektuellt och kulturellt bildad person finner värt att studera. Innehållet är allt som oftast samlingar av vänliga plattityder, naiv mystik med helt orealistiska påståenden om snabb andlig utveckling eller jordisk lycka. Där finner vi också kunskaps- och livsfientliga läror med inhumana föreställningar ibland kopplade till grumliga totalitära idéer.

I detta ofantliga brus av alternativa världsbilder (paradigm) finns dock en klarare signal eller källa som enligt min mening är värd ett närmare studium och som är tillräckligt intressant och stringent för att kunna fungera som en arbetshypotes i undersökningar av ufofenomen. Den går under benämningen den esoteriska traditionen eller den uråldriga visdomen och blev känd genom den av Helena Petrovna Blavatsky år 1875 grundade teosofiska rörelsen. Traditionen fortsattes och vidareutvecklades av bland andra Alice Bailey och svensken Henry T Laurency. Men det finns även andra skäl för ufologer att titta närmare på denna tradition eftersom den idehistoriskt har ett samband med uforörelsen och även beskriver fenomen som i dag återkommer inom ufologin.

Blavatsky betraktas i vida kretsar som en simpel skojare om man skall tro uppslagsverken. Ett påstående som grundar sig på den famösa så kallade Hodgsonrapporten från 1885. Men den har visat sig vetenskapligt undermålig vilket Vernon Harrison mycket tydligt påvisade i en uppmärksammad studie. Harrison var en av grundarna av Association for the Scientific Study of Anomalous Phenomena (ASSAP) tillsammans med Hilary Evans, Jenny Randles och Bob Rickard.

Märkligt nog har ingen ufolog, även i ett internationellt perspektiv, studerat ufofenomenen utifrån en esoterisk världsbild eller paradigm. Närmast kommer väl Riley Crabb (1912-1994), under många år "director" för Borderland Sciences Research Foundation och före detta ledare för en teosofisk loge på Hawaii. Jag korresponderade med honom om dessa frågor mellan 1979-1985. Han blandade dock, enligt min mening, lite för friskt från olika källor av tveksam kvalitet.

Riley Crabb

Ett försök har även gjorts av esoterikern Douglas Baker. Men han kommer i stort sett bara fram till att en del ufofenomen är jämförbara med teosofins devor. Jag skulle vilja se en grundlig studie av ufofenomenet med den teosofiska/esoteriska världsbilden som paradigm. Inte minst idéhistoriskt vore en sådan undersökning värdefull.

Men det är inte att rekommendera till vem som helst. En god förutsättning är filosofisk och vetenskaplig skolning parad med sunt förnuft. Paradigmsökande med ufologisk bakgrund kan ge många resultat. Jacques Vallees mentor ufologen Aimé Michel uttryckte det så här med en viss humoristisk underton: "Ufologi är inte en vetenskap utan en initiationsprocess. Man startar med fältundersökningar och slutar med att studera arabiska mystiker."

Grattis Rickard

Vill redan nu passa på att säga ett hjärtligt grattis till Rickard Andersson som fyller 40 år tisdag 7 februari.
Rickard har varit med i UFO-Sveriges styrelse sedan 2006 och gör ett fint jobb med att marknadsföra UFO-Aktuellt. Många nya medlemmar och prenumeranter har tillkommit tack vare hans insats. Det brukar också vara Rickard som nosar reda på de bästa restaurangerna och bokar UFO-Sverigegänget vid diverse möten. Senast i Ängelholm. Dessutom är han liksom vännen Tobias en utmärkt kock vilket de gett bevis på vid åtskilliga tillfällen.

Rickard Andersson på UFO-Sveriges styrelsemöte 10 april 2010

Och riktigt roligt är att Rickard hittat kärleken i Mats Nilssons dotter Lina. Hon flyttar snart ner till Mantorp och framöver kommer familjen även att få tillökning. Det är bara att önska lycka till!

Rickard och Lina

I dag hade jag ett långt samtal med Lennart Johansson i Spånga. Han var den ufolog som donerade den första stora boksamlingen till AFU 1974 och som på sätt och vis lade grunden för den fortsatta biblioteksverksamheten. Vi var också båda under flera år med i den meditationsgrupp i Stockholm som Sture och Turid Johansson startade 1973. Det var roligt att pratas vid efter så många år. Lennart, som nu är pensionär, kommer snart att flytta ner till Emmaboda. Eventuellt har han material kvar som kan vara av intresse för AFU och kommer att meddela oss framöver.

Lennart Johansson 1974

Och så måste jag ge en eloge till AFU:s Leif Åstrand som har skannat hela Gösta Rehns korrespondens, vilken jag nu har i min dator. Ett historiskt sett oerhört värdefullt material. Här finns brev från många kända forskare och ufologer både i Sverige och utomlands. Som tidsdokument och för att få den personliga dimensionen av ufologin är korrespondens helt ovärderlig. Något som tyvärr inte alla tänker på som donerar material till AFU. Foton, bandinspelningar och korrespondens är det helt unika materialet. Böcker och tidskrifter går normalt att finna på flera håll.

K Gösta Rehn

Slutligen vill jag tipsa om en trevlig hemsida från Anomaly Archives i Austin, Texas. De jobbar på ungefär samma sätt som AFU.

AFU och universitetsbiblioteken

Arkivet för UFO-forskning är så långt vi känner till världens största arkiv och bibliotek för ufo och forteana. I och med den stora donation vi fick från Hilary Evans i London räknar vi med att också ha en av världens främsta samlingar böcker och tidskrifter rörande paranormala fenomen, mystik, spiritualism, folktro med mera. För att få en bild av hur AFU står sig i jämförelse med de svenska universitetsbiblioteken åkte jag i kväll ner för att undersöka tidskriftsbeståndet i Evanssamlingen.

En av tidskriftshyllorna i Evanssamlingen

Det är en imponerande samling tidskrifter, ofta inbundna i vackra band. Jag noterade beståndet för några av dessa tidskrifter och har nu jämfört med vad som finns i Kungliga bibliotekets katalog Libris, som omfattar både universitets- och folkbibliotek. Jag började med den engelska Proceedings of the Society for Psychical Research, vilken AFU har komplett sedan 1882. Det visar sig att endast Lunds universitetsbibliotek har den komplett.

De äldsta årgångarna av Proceedings of the Society for Psychical Research

När det gäller folktro har AFU en komplett samling av den engelska The Folk-lore Record från 1873 och framåt. Inget bibliotek i Sverige har denna tidskrift enligt Libris vilket jag finner märkligt. Av mera udda tidskrifter är det naturligt att de inte finns på universitetsbiblioteken. AFU har till exempel The Occult Review mellan 1905-1952. Vi har även ett antal årgångar av The Spiritual Magazine, som måste vara en av de äldsta spiritualistiska tidskrifterna som publicerats. I AFU fann jag till min förvåning ett exemplar från juni 1865 som bland annat innehåller en artikel om spiritualism i Sverige. Det skall bli spännande läsning.

En mycket unik tidskrift i Evanssamlingen är The Medium 1872-1882, inbunden i vackra praktband. Tidskriften innehåller många fina gamla illustrationer. Inte heller den finns i universitetsbiblioteken. Lika var det med ett antal andra tidskrifter vi har. De finns inte på något svenskt bibliotek.

Det är intressant att konstatera att AFU mycket väl kan mäta sig med universitetsbibliotekens samlingar vad gäller våra specialområden. Och i många fall är vi bättre. Arkivet för UFO-forskning bör därför vara av intresse för forskare inom en mängd olika discipliner: religionshistoria, religionspsykologi, etnologi, folkrörelsehistoria med mera. Det här utvecklingen innebär också att vi gärna tar emot donationer av samlingar inom områden som spiritualism, teosofi, mystik, folktro, med andra ord material från hela det paranormala fältet. Jag undrar vad vår gamle vän och AFU-kollega Kjell Jonsson skulle ha sagt idag om AFU med tanke på att vi startade med två bokhyllor i hans lilla etta i Södertälje. Jag misstänker att han nickar och ler i sin himmel.

Kjell Jonsson 1952-1986