Monday, October 12, 2009

George Adamski - myten och gåtan

Det är sällan jag läser något verkligt nytt och väldokumenterat om den kontroversielle kontaktmannen George Adamski. Men för några dagar sedan hittade jag faktiskt en läsvärd artikel av ufologen Tony Brunt, Secret history, part three: George Adamski and the Toughest Job in the World. Författaren har verkligen gjort sin hemläxa och intervjuat flera gamla medarbetare till Adamski, bland annat Madeleine Roedeffer som tyvärr avled i juni 2009. Och han har också kollat källor och data med Timothy Good - enligt ett mail jag fick från Timothy Good idag.

Bild från 8mm-film tagen av George Adamski tillsammans med Madeleine Roedeffer i Silver Spring, Maryland den 26 februari 1965


Tony Brunt dokumenterar i sin artikel både gåtan kring Adamski samtidigt som han tydligt visar på mycket av orimligheterna som denne märklige man framförde. De flesta seriösa ufologer avfärdar Adamski och liknande kontaktpersoner utan närmare undersökning. Och det är inte så konstigt med tanke på allt prat om venusianer och liv på månen. Men ufologer som Timothy Good och andra har visat att det finns en djupare problematik med många av dessa kontaktpersoner. De träffar verkligen "främlingar" som påstår sig komma från Venus etc. men kanske är det främlingarna som sprider dimridåer om sitt ursprung och inte de kontaktade? Jag har kommit till samma slutsats i flera fall jag själv undersökt och dokumenterar i min nya bok Främlingar på vår jord. Ufokontakter i Sverige.

Låt mig ta två exempel. Lou Zinsstag berättar att när Adamski besökte Basel 1959 bodde han på ett hotell i staden. För Lou förklarade han att "the boys" - rymdmänniskorna - brukade besöka honom på hotellet tidigt på morgnarna. Lou Zinsstag kollade i hemlighet med både hotellchefen och en portier hon kände om Adamski fick tidiga besök. Båda bekräftade att två män brukade komma till Adamski vid niotiden på morgonen.

George Adamski 1891-1965

Lucy McGinnis, medarbetare till Adamski som senare liksom Lou Zinsstag hoppade av från samarbetet, berättar att hon kunde ha kritiserat Adamski för mycket men undvek det eftersom hon själv ensam observerat ett klockformat tefat med besättning på nära håll.

Det är uppenbart att när det gäller även de mest kontroversiella och ofta absurda kontaktfallen så är tredje vägens ufologi den bästa teorimodellen och arbetssättet. Alltså varken naiv tro eller total skepsis. Istället gäller det att gräva djupare och försöka se alternativa tolkningsmöjligheter. Inte avfärda kontaktpersonerna för att de mött "venusianer" utan istället dokumentera händelserna lika noggrannt som vanliga ufofall. Och kanske ställa frågan: Vilka var egentligen "venusianerna"?