Den 6 april 2020 avled UFO-Sveriges grundare och
förste ordförande Carl-Axel Jonzon (CAJ). Under de sista åren av sitt liv skrev
han artiklar på en egen blogg (ufo-mm.se), med intressanta tillbakablickar på sitt
eget liv och engagemang i ufofrågan. På denna blogg finns en filmad intervju
med CAJ där han bland annat ger sin bild av UFO-Sveriges historia. Tyvärr
innehåller redogörelsen så många sakfel, missuppfattningar och
sammanblandningar av fakta att jag finner det nödvändigt att ännu en gång korrigera
bilden av riksorganisationens historia med korrekta sakuppgifter, hämtade från
dokument i AFU och intervjuer med ufologer som var med.
En del av dessa fakta finns tidigare återgivna i ”En resa i tiden. UFO-Sveriges historia 1970–2010”. Här följer kommentarer och korrigeringar av Carl-Axel Jonzons påståenden hämtade från intervjun.
Hösten 1968 bildades UFO-Motala av Carl-Axel Jonzon.
Brev skickades 1968–1969 till de ufoföreningar som då existerade med en förfrågan
om intresse av att bilda en riksorganisation.
CAJ: ”Vi tillskrev dom där och frågade om dom var
intresserade att vara med i en riksorganisation. Ja, det var dom allihop utom
GICOFF i Göteborg för dom har hållit på i 30 år eller vad dom sa… Det var ju dom
som skulle ha den då om man skulle sätta upp en sådan. Då svarade jag, jag vart
väl sur på dom där, så jag sa har ni hållit på i 30 år och inte lyckats det så
är det väl ingen mening att vänta på er nu heller.”
Här har CAJ blandat ihop föreningarna GICOFF och
UFO-Göteborg. GICOFF bildades 1969 och föreningen kan således inte ha varit
aktiv i 30 år. Uttalandet kommer i stället från Rune Rydebrant, ordförande i
UFO-Göteborg. Den föreningen bildades formellt 1966 men Rydebrant hade sedan
många år en kamratgrupp som träffades regelbundet och diskuterade bland annat
ufo. Härav kommentaren om ”hållit på i 30 år”.
CAJ: ”Det var en som hette Thorvald Berthelsen, han heter Bevan Berthelsen numera. Han var ju ganska aktiv i det hela och han tyckte väl han hade gjort så mycket så han ville väl ha någon kompensation för det. Han ville bli ordförande också. 1979 så blev han ju det då. Det var väl ett misstag som jag ser det i alla fall. För sedan ändrade ju allting karaktär.”
Här finns en mängd sakfel samt att CAJ utelämnar
väsentliga fakta. Thorvald Berthelsen valdes till ordförande på UFO-Sveriges
riksstämma i Örebro 20 mars 1976 – inte 1979. Med sitt glödande engagemang för
UFO-Sverige var det naturligt att han valdes till ordförande. På sätt och vis
har CAJ rätt i att ”sedan ändrade ju allting karaktär”. Tack vare Thorvalds
hårda arbete blev UFO-Sverige en seriösare förening. Kurser för fältundersökare
startades 1977, kontakterna och samarbetet med olika statliga institutioner,
bland annat Försvarsmakten, utvecklades. Stora PR-engagemang, utställningar och
tevereportage förbättrade UFO-Sveriges och ufofrågans renommé i allmänhetens
ögon. Det är beklagligt att Carl-Axel Jonzons med sina uttalanden förringar
Thorvald Berthelsens enastående insats för UFO-Sverige.
Vad CAJ inte nämner i intervjun är vad som hände efter riksstämman i Örebro 1976. En vecka efter riksstämman, närmare bestämt den 27 mars 1976, bildade Carl-Axel Jonzon ”Föreningen UFO-Information” där styrelsen bestod av medlemmar i dåvarande lokalföreningen UFO-Motala, som därmed upphörde. UFO-Information var då namnet på riksorganisationen UFO-Sveriges tidskrift vars redaktör var Carl-Axel Jonzon. CAJ gjorde alltså om riksorganisationens tidskriftsprenumeranter till medlemmar i en ny lokalförening UTAN att informera medlemmarna i UFO-Sverige om saken. I UFO-Information stod det att tidskriften ”trycks och utges av Centralgruppen för Riksorganisationen UFO-Sverige”. Så var alltså inte fallet.
I Föreningens UFO-Informations verksamhetsberättelse
för 1976 (som finns hos AFU) står följande: ”Antalet betalande medlemmar var
vid verksamhetsårets slut 1.240 stycken.” Det vill säga lika med antalet
prenumeranter på riksorganisationens tidskrift som nu plötsligt var
medlemstidskrift för ”Föreningen UFO-Information”. Genom det stora antalet
medlemmar i denna lokalförening, som formellt inte anslöts till UFO-Sverige
förrän 1977, kunde alltså Carl-Axel Jonzon få så många mandat vid riksstämmor
att han i praktiken var enväldig. Som exempel kan nämnas att vid riksstämman
1979 hade Föreningen UFO-Information 22 mandat medan övriga 22 lokalföreningar
fick dela på 26 mandat. Man kan sätta vilken etikett man vill på ett sådant
handlingssätt men det har ingenting gemensamt med begreppet demokrati. Snarare
var detta att betrakta som en kupp för att behålla makten inom UFO-Sverige. CAJ
visade ingen förståelse för svensk folkrörelsedemokrati.
CAJ: ”1980 så hade vi ett riksmöte då och på den
interna delen tog vi upp en del frågor som hade ställts under tiden. Vi hade
planeringsmöte tidigare i Enköping och kommit överens om att Niels Nielsen
skulle åka omkring och visa diabilder och så vidare. Vi skulle tillhandahålla
honom material då så han kunde göra det. Sedan skulle han stå för hyran i den
mån han kunde och leva på att resa omkring och visa bilder. Det hade vi aldrig
kommit överens om sa dom då. Så det var fel. Nielsen kan vi inte ha till det.
Han är inte passande till det, nej det går inte. Det har vi inte kommit överens
om. Då blev jag förbannad och ställde mig upp och sa jag lämnar
riksorganisationen med omedelbar verkan och jag tar UFO-Information med mig.
Och sedan gick jag och med mig följde både UFO-Falun och UFO-Syd, så det vart
tre organisationer som gick därifrån. Det där var väl inte smakligt för dom som
satt där i styrelsen. Dom kunde väl inte säga att den som byggt upp organisationen,
blir förbannad och går. Så dom sa att jag hade blivit sparkad för att jag inte
var demokratisk. Det har man fått höra och det skriver dom också i UFO-Sveriges
historia att jag blev sparkad. Och så står det att jag inte var där också. Det
är väldigt konstigt för jag var högst personligen där. Det är flera som kan
intyga.”
Här presenterar CAJ en helt egen historieskrivning
som har väldigt lite med verkligheten att göra. Han hoppade av UFO-Sverige i
samband med riksstämman i Enköping 22 mars 1980. Under alla år sedan dess har
CAJ envist hävdat att han deltog i riksstämman 1980 men så var inte fallet. Anledningen
till avhoppet var en motion till stämman. Owe Lewitzki, ordförande för UFO-Center Karlskoga hade upptäckt den
odemokratiska mandatfördelningen och i en motion till riksstämman skriver han:
”Hur många av UFO-Sveriges medlemmar vet för övrigt om, att det existerar en
förening inom organisationen, som heter UFO-information. Hur många är medvetna
om det faktum, att vi som prenumeranter är medlemsanslutna i två föreningar:
Föreningen UFO-information samt Riksorganisationen UFO-Sverige. Och hur många
är medvetna om att de i tvistefrågor, i och med detta förfarande, i princip
indirekt (genom röstombud) kan lägga ’sin röst’ både för och emot på samma
gång!?!”
Det ter sig mycket märkligt att CAJ kan hävda att
han deltog i 1980 års riksstämma trots att det finns hundraprocentiga bevis för
att så inte var fallet. Hela den interna riksstämman finns inspelad på band och
det kan vara intressant att återge några yttranden från banden. Vid uppropet av
ombuden på stämman finns ingen som svarar när Föreningen UFO-Information ropas
upp. Vid diskussion om motion nr 3 från UFO-Center Karlskoga angående
Föreningen UFO-Informations mandat sägs följande:
Christer Nordin: ”Det var en fråga direkt riktad
till Föreningen UFO-Information. Jag tror inte dom är närvarande här för en
kommentar. Är det rätt uppfattat?
Mats Nilsson: ”Dom är inte här”.
Christer Nordin: ”Dom är inte här. Med andra ord så
hänger alltså den frågan kvar i luften. Beklagar i och för sig det. Tillåter
mötet att jag yttrar mig även jag också lite grann bara i den här frågan. Ja,
det är samma här faktiskt… Jag har också samma förbryllande uppfattning. När
jag började en gång då och med stort glatt hjärta upptäckte liksom att herregud
här finns det en tidning som behandlar UFO-frågor i Sverige – toppen. Jag
började alltså prenumerera på den. Jag fick också veta att jag var medlem i
UFO-Sverige. Jag var mycket stolt och glad för det. Däremot alltså hade jag
inte heller någon som helst uppfattning att jag därmed var med i någonting som
hette Föreningen UFO-Information.”
Kommentar från Jörgen Granlie:
”Jag är ju prenumerant på UFO-Information och jag
tillhör tydligen en annan grupp som heter UFO-Information. Jag har aldrig någon
gång som prenumerant blivit kallad till något möte inom den föreningen. Inte
någon enda gång”.
Christer Nordin: ”Nej, jag skulle ju kunna rikta en
förfrågan här om det är någon annan som som har blivit det? Jag hör inte någon
– nej.”
Jan Johansson, Stockholms UFO-förening säger
slutligen:
”Får jag komma med en personlig vädjan då till centralgruppen. Att i varje fall
försöka komma till en överenskommelse med Carl-Axel Jonzon att den kvarstår som
medlemsorgan. Om det är så att han inte vill ställa sig bakom UFO-Sveriges
målsättning eller av andra skäl vill lämna – vilka skäl som helst – ja, det
vore mycket lättare att säga det här om han vore närvarande.”
Jag har talat med flera som deltog i 1980 års
riksstämma och samtliga intygar att Carl-Axel Jonzon inte var närvarande. I ett brev till Gunnar Thorén, ordförande i
Kiruna Tvärvetenskapliga Förening, UFO-Nord, skrivet strax före riksstämman
skriver också CAJ: ”… jag kommer ej till Enköping under rådande förhållanden”.
Det är en psykologisk gåta hur Carl-Axel Jonzon under alla år, trots entydiga bevis,
kunde fortsätta hävda att han deltog i 1980 års rikstämma.
Inte heller CAJ:s beskrivning av historien med Niels Nielsen stämmer med verkligheten. I december 1979 hade CAJ, utan att fråga centralgruppen (styrelsen), lanserat Niels Nielsen, Falu UFO-förening, som resetalare för UFO-Sverige. Mat och husrum skulle han få av medlemmar. När centralgruppen inte godtog förslaget skrev Niels Nielsen en mängd, våldsamt hätska och otrevliga brev till centralgruppen och lokalföreningar. Vid ett tillfälle hyrde han en lokal i UFO-Sveriges namn, vilket centralgruppen av naturliga skäl vägrade betala. Ärendet gick till Hedemora tingsrätt där det avskrevs. Det planeringsmöte i Enköping den 9 februari 1980, som CAJ hänvisar till, hade inte alls kommit överens om att godta Nielsen som resetalare. Det var i själva verket ett möte som slutade i hård konfrontation mellan Nielsen, CAJ och övriga UFO-Sverigerepresentanter. Medlemmar kanske ställer sig frågan varför ta upp dessa gamla konflikter? De tillhör ju UFO-Sveriges historia. Problemet är bara att intervjun med CAJ finns att lyssna på för alla nya intresserade som då måste undra vilken version av UFO-Sveriges historia stämmer. Då och då får vi också frågor om CAJ:s påståenden. För att ge en sann och mer rättvisande bild av denna period är det därför nödvändigt att konkreta fakta i målet finns tillgängliga för alla. CAJ skall ha all heder av att ha grundat UFO-Sverige och lagt ner ett hårt arbete för att riksorganisationen skulle växa. Men det är för alla ufointresserade viktigt att få klarhet i ovanstående konflikter och att fakta belyses och ärligt presenteras.
(Publicerad i Rapport-Nytt nr. 3, 2022)