Inledning
Kap. 1 Ufo - fenomenet och teorierna
Kap. 2 Den esoteriska traditionen
Kap. 3 Henry T Laurency – en svensk esoteriker
Kap. 4 Teosofi – kontaktfall utan farkoster
Kap. 5 Hynek och Vallee – ufologer och andliga sökare
Kap. 6 Esoteriker och ufofrågan
Kap. 7 Svenska esoteriker och ufo
Kap. 8 Boken som var dynamit
Kap. 9 Kontaktfallen
Kap. 11 Ufo-baser och retreat
Kap. 12 Ett interplanetariskt Alcatraz
Kap. 13 Vi är inte ensamma – på jorden
Kap. 14 Den esoteriska interventionsteorin
Bilaga: Alexander Blade (Millen Cooke), Son of the Sun
Litteratur
Källor till inledningscitat
Inledning
”Den här boken är ett försök att skapa en bro, en svag och bräcklig bro – mellan en föreställning och en myt. Det är inte en vetenskaplig bok.” Så skriver den fransk-amerikanske dataexperten och ufologen Jacques Vallee, närmast ursäktande, i inledningen till sin epokgörande Passport to Magonia: From Folklore to Flying Saucers (1969). Han hade under flera år på 1960-talet försökt tackla ufogåtan med vetenskapliga metoder. Nu kom istället en studie av likheterna mellan dagens ufovarelser och de väsen som berättas om i folktro, religiös och esoterisk litteratur. Boken blev en bästsäljare och inledningen till nya teorier om och sätt att undersöka ufofenomenen.
På liknande sätt som Vallee vill jag presentera den här studien. Den är också ett försök att bygga en bro, även den svag och bräcklig, mellan en alternativ världsbild, den esoteriska och ufofenomenet. Den är inte heller en vetenskaplig bok, även om jag varit noggrann med källorna. Ur vetenskaplig synpunkt är den lätt att kritisera som ett försök att förklara ett okänt - ufo, med ett annat okänt - esoteriken. Boken kan läsas på flera nivåer. Religionshistoriker hittar en mängd nya data om uforörelsen och den esoteriska traditionen. Folklorister finner material som speglar nyandliga undergroundföreställningar i vår kultur. Kritiskt granskande ufologer får tips om nya infallsvinklar för vidare undersökningar och teorier. Esoteriker hittar uppgifter som ger ett vidgat perspektiv på esoteriken som världsbild. Skeptiker kommer att hitta hur mycket som helst att vara skeptiska mot. Till övriga läsare som råkat upptäcka boken ger jag rådet att se den som en intressant spekulation eller arbetshypotes i ett ovanligt ämne. Något annat kan den utifrån vår nuvarande kunskapsnivå inte göra anspråk på. Noteras bör att flera kapitel tidigare publicerats i UFO-Aktuellt varför en del upprepningar kan förekomma. Boken är inte skriven för nybörjare utan förutsätter grundläggande kunskaper om ufo och den esoteriska traditionen. Den som inte är bekant med namn som Blavatsky, Bailey, Laurency, Adamski, Fry, Menger med flera bör först inhämta basfakta, till exempel i Wikipedia. Jag har försökt att undvika att tynga texten med mängder av grundläggande data om de personer jag skriver om.
I UFO-Aktuellt nr. 1, 1991 skrev UFO-Sveriges kommande ordförande, Clas Svahn, en mycket viktig ledare med rubriken ”Forskare eller missionärer”. Det handlade om en ideologisk vattendelare och framtiden för UFO-Sverige. Riksorganisationen valde den kritiskt granskande forskarlinjen istället för en missionerande nyandlig inriktning. Det kan kanske synas som om jag med denna bok lämnat forskarlinjen eller den tredje vägens ufologi som den också kallas. Jag vill dock vara tydlig med att så inte är fallet. Den här studien är ett försök att tolka ufofenomenen utifrån en alternativ världsbild – den esoteriska. Ufofenomenet och mängden paranormala fenomen visar behovet av ett paradigmskifte vad gäller världsbild. Den klassiskt vetenskapliga fysikalistiska/reduktionistiska världsbilden räcker helt enkelt inte. Ur vetenskaplig synpunkt kan esoteriken bara fungera som en alternativ arbetshypotes eller paradigm. Men den är enligt min mening den mest intressanta genom sin höga intellektuella nivå och humanistiska patos. Det skriver jag medveten om alla fallgropar som är förknippade med ockulta läror: sektfaran, fanatismen, kopplingen till kunskaps- och livsfientliga föreställningar som ofta går hand i hand med totalitära politiska idéer. Min förhoppning är att de som läser denna bok skall ha en fast grund i form av sunt förnuft, humanism och en kritiskt granskande inställning till det okända. Men framförallt vara begåvade med vad jag brukar kalla existentiell nyfikenhet och inte á priori avfärda det som inte passar in i en fysikalistisk eller materialistisk världbild.
Två djupa intressen eller passioner om man så vill har följt mig genom livet. Fascinationen och föreningsarbetet med ufofrågan samtidigt med ett intensivt sökande efter en hållbar världs- och livsåskådning. Denna bok är ett försök att skapa en syntes av dessa två intressen eller en bro som Jacques Vallee uttrycker saken. Jag har så att säga stannat upp på vägen i mitt eget forskande och sökande för att dela med mig av erfarenheter, idéer, teorier och fakta inom båda dessa kontroversiella och svårbedömda områden. Kommande generationer av forskare, ufologer, esoteriker och sökare får bedöma om detta försök är en god vägvisare eller en återvändsgränd, en alltför vidlyftig resa ut på den yttersta grenen.
Det är många jag har att tacka för hjälp med material till den här boken. Eftersom jag samlat data under så lång tid är det flera personer som nu tyvärr är avlidna. Här vill jag särskilt framhålla ufologen Lucius Farish, Arkansas, avliden 2012, som under många år delade med sig av sällsynta dokument och information om kontaktpersoner. Riley Crabb, San Diego, avliden 1994, var teosof och ledare för Borderland Sciences Research Foundation 1959-1985. Han gav mig goda råd och källor till kopplingen mellan ufo och den esoteriska traditionen. Ufologen och författaren Timothy Good, England, har varit en ovärderlig hjälp och försett mig med mängder av data om den första generationen kontaktpersoner. Journalisten Tony Brunt, Auckland, Nya Zealand, har givit mig ny och tidigare okänd information om George Adamski och hans medarbetare. Jennifer Hissey, bibliotekarie vid Campbell Theosophical Library, Sydney, har varit mycket hjälpsam med att skanna svårtåtkomliga artiklar från gamla teosofiska tidskrifter. Joscelyn Godwin, professor vid Colgate University, New York, har låtit mig ta del av opublicerade manus och unik forskning rörande teosofin. Göran Söderqvist, aktiv inom Teosofiska Samfundet har letat fram värdefulla uppgifter om föreningens svenska historia. Slutligen ett stort tack till mina kollegor inom AFU, Anders Liljegren och Clas Svahn, vars hängivna arbete med att insamla, ordna och katalogisera böcker, tidskrifter och andra arkivalier, konkret bidragit till att denna bok kunnat skrivas.
Norrköping, november 2013
Håkan Blomqvist